{"id":18218,"date":"2019-01-04T15:46:46","date_gmt":"2019-01-04T13:46:46","guid":{"rendered":"http:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/historie-och-havsintresserade\/koge\/"},"modified":"2021-02-26T13:09:46","modified_gmt":"2021-02-26T11:09:46","slug":"koggen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/historie-och-havsintresserade\/koggen\/","title":{"rendered":"Koggen"},"content":{"rendered":"<p><span lang=\"sv-SE\"><b>Kogg: tid och begrepp<\/b><\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Hansaf\u00f6rbundet verkade p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n under 1200-1600-talen \u2013 det var ett stort f\u00f6rbund som kn\u00f6t samman flera handelsst\u00e4der. Dit h\u00f6rde st\u00e4der fr\u00e5n Nord-Tyskland, Nederl\u00e4nderna, Livland och Skandinavien. Trots att Hansast\u00e4derna h\u00f6ll kontakt framf\u00f6r allt sj\u00f6v\u00e4gen, finns det bara n\u00e5gra enstaka tr\u00e4b\u00e5tar bevarade fr\u00e5n denna tid.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Kogg \u00e4r en b\u00e5ttyp som var den fr\u00e4msta skeppskonstruktion som anv\u00e4ndes i Norra Europa b\u00e5de som handelsfartyg och \u00f6rlogsskepp vid den tiden. En kogg var byggd med en flat botten utan k\u00f6l, de hade stort lastrum. Koggarna f\u00f6rde endast en mast och ett segel och var s\u00e5 kallade r\u00e5seglare. I till\u00e4gg finns flera andra karakteristiska byggnadsdrag som skiljer den betydligt \u00e5t andra den tidens b\u00e5tar.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\"><b>Man hittar vraket till en kogg<\/b><\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">M\u00e5nga historiska k\u00e4llor ber\u00e4ttar om stormer som skadade hamnanl\u00e4ggningar och f\u00f6rliste skepp. Det finns ocks\u00e5 rester av gamla skepp under marken i dagens hamn. D\u00e4rf\u00f6r var arkitekterna inte s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nade n\u00e4r man \u00e5r 2015 hittade tv\u00e5 skeppsvrak n\u00e4r man b\u00f6rjade bygga bost\u00e4der vid gamla tivoli.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Fr\u00e5n den f\u00f6rst utgr\u00e4vda b\u00e5ten som fick namnet Vraket Viljo \u00e4r det bara ett stycke av bottnet och ett fragment av babordet bevarade. Enligt analyserna som gjordes f\u00f6r att datera tr\u00e4ets \u00e5lder byggdes denna p\u00e5 klink (bordplanken \u00f6verlappar varandra) antagligen p\u00e5 slutet av 1400-talet.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Den andra b\u00e5ten uppt\u00e4cktes n\u00e4r man monterade det nya husets fundament och gr\u00e4vmaskinen gr\u00e4vde pl\u00f6tsligt ut detaljer av en tr\u00e4b\u00e5t. Vraket n\u00e4mndes Peeter efter gr\u00e4vmaskinens chauff\u00f6r. F\u00f6rst s\u00e5g det ut att vraket var t\u00e4mligen f\u00f6rst\u00f6rd \u2013 detaljerna fr\u00e5n b\u00e5ten och skrovet kom upp. Till en b\u00f6rjan antog man att man hade p\u00e5tr\u00e4ffat tv\u00e5 vrak. \u00c4nd\u00e5 visade sig konturerna av <\/span><span lang=\"sv-SE\"><i>en<\/i><\/span><span lang=\"sv-SE\"> ca 18 l\u00e5ng och 6 m bred b\u00e5t sig n\u00e4r man gr\u00e4vde djupare. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\"><b>Andra fynd vid koggen<\/b><\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Ju mer jord man avl\u00e4gsnade fr\u00e5n vraket, desto fler \u00f6verraskningar b\u00e5ten erbj\u00f6d. B\u00e5de inne och runt omkring den hittade man keramiska sk\u00e4rvor, verktyg, l\u00e4derhandskar, skodon och delar av andra (tydligen) kl\u00e4der. Det visade sig att b\u00e5ten var delad i tre utrymmen med tv\u00e5 mellanv\u00e4ggar. Fr\u00e5n akterutrymmet kom det fram tegelstenar, fiskben, en tr\u00e4tunna, en mortel av sten och malsten avsedd f\u00f6r att mala spannm\u00e5l. Antagligen rymde akterutrymmet en kabyss d\u00e4r man bevarade provianten och lagade mat f\u00f6r bes\u00e4ttningen. Till b\u00e5tens last h\u00e4nvisar ocks\u00e5 tr\u00e4tunnorna som hittades i b\u00e5tens st\u00f6rsta rum, lastrummet. Tunnorna inneh\u00f6ll fiskben.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Lergods som hittades p\u00e5 b\u00e5ten \u00e4r mestadels tillverkade i Tyskland och h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1300-talet, p\u00e5st\u00e5r specialisterna. F\u00f6r att datera b\u00e5ten tog man 16 prov fr\u00e5n tr\u00e4et och proven analyserades p\u00e5 Tartu Universitets laboratorier. Det visade sig att tr\u00e4et som anv\u00e4ndes f\u00f6r byggande av denna b\u00e5t (ek och furu) hade f\u00e4llts p\u00e5 slutet av 1200-talet antagligen p\u00e5 ett omr\u00e5de som idag h\u00f6r till Polen. Det vill s\u00e4ga att b\u00e5ten kan vara byggd i b\u00f6rjan av 1300-talet.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Antagligen sj\u00f6nk b\u00e5ten som annars seglade mest p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n n\u00e4ra Tallinns kust under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1300-talet, dvs under perioden d\u00e5 Tallinn hade t\u00e4ta handelskontakter med andra st\u00e4der. B\u00e5tens form antyder ocks\u00e5 att man har att g\u00f6ra med en b\u00e5t som seglade mellan Hansast\u00e4derna.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\"><b>Det viktiga fyndet<\/b><\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Efter att man rengjort skrovet fr\u00e5n jorden visade det sig att alla antaganden dittills visade sig vara korrekta. B\u00e5ten hade byggts med kravell i botten f\u00f6r att \u00f6verg\u00e5 till sedvanlig bordl\u00e4ggning p\u00e5 klink i skeppets sidor. Bordl\u00e4ggningsplankor var naglade till spanten (vr\u00e4nger) med tr\u00e4naglar. Plankorna sinsemellan var f\u00e4stade med b\u00e5tspik (b\u00e5ts\u00f6m) som slogs in vid bordskanten och den utstickande delen av spiken b\u00f6jdes och slogs tillbaka in i plankan. Som drev mellan plankorna anv\u00e4ndes mossa som h\u00f6lls p\u00e5 platsen med tr\u00e4lister. Under reng\u00f6ringen av bordsplankorna hittade man rester av j\u00e4rnklammer som h\u00f6ll fast lister. I skeppsskrovet framgr\u00e4vdes k\u00f6lsvinet med mastfoten d\u00e4r masten stod och som bar den stora r\u00e5seglet. Alla dessa k\u00e4nnetecken samt skeppets breda och flata k\u00f6l och den bevarade raka st\u00e4ven h\u00e4nvisar till b\u00e5tstypen \u2013 koggen. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Vikten av koggar f\u00f6r den medeltida handeln i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det \u00e4r sv\u00e5r att \u00f6verskatta. Precis som idag var det under medeltiden nyttigast att transportera stora m\u00e4ngder av varor sj\u00f6v\u00e4gen och under Hansatiden gjordes det mestadels med koggar. Forskarna har sagt att det stora n\u00e4tverket av handelsst\u00e4der och handelsv\u00e4gar hade antagligen inte uppst\u00e5tt utan koggar. Man fraktade p\u00e4lsar och vax fr\u00e5n Ryssland och alla m\u00f6jliga varor fr\u00e5n Tyskland fr\u00e5n dyra kryddor till fisk, \u00f6l och vin. En av de huvudsakliga varorna var salt fr\u00e5n L\u00fcneburg och Baye som fraktades \u00f6sterut med hundratals b\u00e5tar. Salthandeln var ocks\u00e5 en k\u00e4lla f\u00f6r Tallinns rikedomar och tydligen var det hundratals koggar som passerade Tallinnas hamnar. Fyndet av en kogg \u00e4r s\u00e5ledes lika viktig f\u00f6r en gammal handelsstad Tallinn som fyndet av ett vikingaskepp var f\u00f6r \u00d6sel. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har vi m\u00f6jlighet att omedelbart unders\u00f6ka en kogg som kom lastad med varor till Tallinns hamn \u2013 en b\u00e5ttyp tack var vilken Tallinn utvecklades till den stad som vi k\u00e4nner idag.<\/span><\/p>\n<div class=\"FFpbKc\"><\/div>\n<p id=\"c89\" class=\"oBOnKe\">Kolla in b\u00f6ckerna <a href=\"https:\/\/meremuuseumipood.ee\/en\/product-category\/books\/\">https:\/\/meremuuseumipood.ee\/en\/product-category\/books\/<\/a><\/p>\n<p><span lang=\"sv-SE\"><i>Litteratur<\/i><\/span><span lang=\"sv-SE\">:<br \/>\nRoio, M <\/span><span lang=\"sv-SE\"><i>et. al. <\/i><\/span><span lang=\"sv-SE\">2016. Medieval ship finds from Kadriorg, Tallinn. &#8211; Archaeological Fieldwork in Estonia 2015, 139\u2013158.<br \/>\nRoio, M <\/span><span lang=\"sv-SE\"><i>et. al. <\/i><\/span><span lang=\"sv-SE\">2016. Uppunud vrakid Kadrioru maap\u00f5uest. \u2013 Muinsuskaitse aastaraamat 2015, 4\u20138.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Kogg: tid och begrepp Hansaf\u00f6rbundet verkade p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n under 1200-1600-talen \u2013 det var ett stort f\u00f6rbund som kn\u00f6t samman flera handelsst\u00e4der. Dit h\u00f6rde st\u00e4der fr\u00e5n Nord-Tyskland, Nederl\u00e4nderna, Livland och Skandinavien&#8230;.","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":18166,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18218"}],"collection":[{"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18218"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18218\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20489,"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18218\/revisions\/20489"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18166"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/meremuuseum.ee\/paksmargareeta\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18218"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}