Stora Strandporten omn\u00e4mns i k\u00e4llorna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1359 som \u201cStrandporte\u201d, efter \u00e5r 1384 som \u201cMajor Strandporte\u201d.<\/p>\n
Inom ramen f\u00f6r ombyggnadsarbeten, som p\u00e5b\u00f6rjades 1510, fick strandporten en ny f\u00f6rport och sitt v\u00e4stra torn som sedan 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft har kallats f\u00f6r \u201dTjocka Margareta\u201d (tidigare Rosencrantz). Anl\u00e4ggningen byggdes framf\u00f6rallt f\u00f6r att skydda hamnen, samtidigt som dess utseende f\u00f6rv\u00e4ntades att l\u00e4mna ett storslaget intryck.<\/p>\n
Kanontornets byggnad planerades troligtvis av Clemens Pale. Fr\u00e5n 1520-talet leddes arbetet av byggm\u00e4staren Gert Koningk fr\u00e5n M\u00fcnster som \u00e4ven hade arbetat med Olaikyrkan. Rekonstruktionsarbeten slutf\u00f6rdes helt \u00e5r 1531, medan dolomitvapentavlan i flamboyantstil p\u00e5 portens framsida betecknar slutet av de huvudsakliga arbetena (1529). Kanontornet Tjocka Margareta \u00e4r ett trekvartscirkelformat torn med en diameter p\u00e5 25 m och en v\u00e4ggtjocklek p\u00e5 5,5 \u2013 2,25 m som minskar stegvis nerifr\u00e5n och upp. Tornet hade kraftiga mellanbj\u00e4lklag i tr\u00e4 som bars upp av en kraftig mittstolpe i sten. Tornets h\u00f6jd var p\u00e5 grund av naturlig sluttning 16 m p\u00e5 v\u00e4stra sidan, medan h\u00f6jden p\u00e5 \u00f6stra sidan var 22 m. Samtidigt med Tjocka Margaretan anlades \u00e4ven den 3 m tjocka och 6,8 m h\u00f6ga flanken med kanon\u00f6ppningar, som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n Tjocka Margareta till Stoltingtornet.<\/p>\n
1603 \u2013 1609 anlades en ytterligare f\u00f6rport framf\u00f6r ovann\u00e4mnd f\u00f6rport, den s.k. vallporten. Vallportsanl\u00e4ggningen omfattade tv\u00e5 rundb\u00e5giga ren\u00e4ssansportaler med tr\u00e4portar och en vindbrygga. 1640 \u2013 1650 anlades Hornbastionen framf\u00f6r Tjocka Margaretas nord\u00f6stra h\u00f6rn. Vid sekelslutet rekonstruerades den till Stora Strandportens bastion.<\/p>\n
1683 \u2013 1704 rekonstruerades \u00e4ven Tjocka Margareta sj\u00e4lv \u2013 den ursprungliga machicolationsv\u00e5ningen och v\u00e5ningen ovanp\u00e5 revs och ersattes med vanlig kanonv\u00e5ning och tornet fick ett nytt h\u00f6gt tegeltak.<\/p>\n
P\u00e5 1800-talet byggdes Tjocka Margareta om till f\u00e4ngelse. \u00c5r 1884 f\u00e4rdigst\u00e4lldes en tillbyggnad i kalksten med 4 v\u00e5ningar som f\u00e4ngelsets ekonomiutrymmen p\u00e5 Tjocka Margaretans s\u00f6dra sida. Under februarirevolutionen 1917 sattes f\u00e4ngelset i eld, f\u00e4ngelsechefen sk\u00f6ts framf\u00f6r huset och hela anl\u00e4ggningen ruinsattes. 1938 \u2013 1940 byggdes f\u00e4ngelsets ovann\u00e4mnda ekonomibyggnad och f\u00f6rportens byggnad om till Stadsmuseets lokaler. Samtidigt reparerades Tjocka Margaretas murar, de f\u00f6rs\u00e5gs med tak, och skottgluggar som under 1800-talet hade byggts om till f\u00f6nster \u00e5terst\u00e4lldes.<\/p>\n
1978 \u2013 1981 rekonstruerades hela den bevarade anl\u00e4ggningen f\u00f6r Sj\u00f6fartsmuseet. I samband med rekonstruktionen fick Tjocka Margareta mellanbj\u00e4lklag i armerad betong, den \u00f6ppna plattformsv\u00e5ningen \u00e5terst\u00e4lldes, liksom kanontornet som n\u00e4stan \u00e5terfick sin ursprungliga form.<\/p>\n
Rekonstruktionsprojektet f\u00f6r anl\u00e4ggningen Tjocka Margareta och Stora Strandporten togs under 1978-1979 fram av den polska arkitekten Jerzy Matusiak-Tusiacki.<\/p>\n
Planen var att f\u00e5 museet klart till segelregattan som inom ramen f\u00f6r 1980 \u00e5rs olympiska spel i Moskva skulle h\u00e5llas i Tallinn, men byggprocessen drog ut p\u00e5 tiden och Sj\u00f6fartsmuseets f\u00f6rsta utst\u00e4llning i tornet invigdes f\u00f6rst 1981.<\/p>\n
2018-01-31 st\u00e4ngdes museet i Tjocka Margareta f\u00f6r renovering. Nya museet och bes\u00f6kscentret Tjocka Margareta har varit \u00f6ppet f\u00f6r bes\u00f6kare sedan 2019-11-29. L\u00e4s mer om utvecklingsprojektet och de utm\u00e4rkelser det har f\u00e5tt h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n